Fy det börjar bli vår!!! Ungarna ute i trädgården. Tar kaninerna på första vårpromenader! Stackars krakar… de blir väl livrädda 
Å har det ju så totalt trassligt i kärlekslivet… haha.. det är så man kan skratta åt det!
För ett år sen så träffade jag den mest underbara tjejen någonsin. Karolina hette hon! allt bara stämde så totalt, varenda liten grej vi sa till varandra förstod vi. Pratade om känslor om sex, om allt… Jag hade en familj, hon med… Jag släppte nog allt mitt relativt tidigt. Men visste att det här var det jag alltid sökt efter. Så gick ifrån fru och barn på rena rama hoppet. Jag och karolina hade inte pratat om det alls, utan jag bara gjorde det… lite tror jag i tanken att om jag gjorde det så skulle hon våga. Det var 2 månader efter vi träffats för första gången ca. Sa ju till henne när jag berättade det att det INTE berodde på henne… sen började en sån bergådalbana att det inte var klokt…
Hon blockade mig, vi hade mest kontakt per sms, hon var ju gift! Jag följde minsta lilla vink hon gjorde. Fann mig i totalt allt… fast vad kunde jag göra annat än att vänta??? Hade ju redan kastat bort det jag hade för henne… och det är ju lite som de säger… det sista man tappar är hoppet
Hur som helst så blev man väl totalt koko i skallen av allt velande hit och dit… Inget fungerade i vardagen!
Det pågick från typ feb, när sambon flyttade ut till påsk då hon ringde och frågade om jag ville… såklart man ville… mer eller mindre snurrig av allt som hände å inte hände… Hon pratade med sin man och kom hit…
Vi skulle vara… poff så var hon borta 2 dagar senare… efter ca totalt 8 månader av strul… Vill lova att det strulade till sig i skallen.
Hon sa det på ett mess på typ 3 rader. Ska försöka här istället, du var bara en fantasi… sen totalt tyst!
Efter ca 4 månader kom det ett mess… hade precis kommit på fötter igen… lite halvdant! Var lite klent lagt… eller hade ju kastat bort totalt allt man skapat i ett haft för en tjej som man inte ens kunde tycka illa om för det avbrytet hon gjorde… och allt det som varit innan! Lovar att det var mycket…
Kan nog inte allt beskriva allt som var under hela tiden… Men bara sitta och vänta på att hon skulle höra av sig under hela tiden. Under tiden innan hon bestämde sig för att stanna hos karl. Som hon inte alls ville ha något med som hon sa till mig…
Hur som helst så lämnade hon ju honom iaf… kom till mig. Jag var ju ganska upprörd i skallen och trodde inte så mycket på henne… visste ju inte! Det tog en månad innan hon var ute på nätet igen och började dejta…
Hon sa iofs inte mycket till mig… men vi fortsatte och prata… träffades, hade något underligt förhållande… Tills hon sa att hon träöffat en annan, vi gjorde inte något på ett tag, men kunde visst itne vara ifrån varandra… jag var hos henne dan innan hon åkte utomlands med den nya killen…
Fy! Där var jag ganska krossad… knapprade ångestdämpande i massor… träffade på en annan tjej, S. Hon kom nog lite som en räddare i nöden. Jag hade ju pratat lite med K över mess när hon var borta.. Där i sa hon att hon ville en massa.. men… hmmm…
hur som helst när K väl kom hem så träffades vi inte… och 3 dar senare så ville S att vi skulle äta mat. Så jag sa ju ja… och sen ledde det ena till det andra…
